Är det så här vi vill tacka de äldre i Huddinge?

Är det så här vi vill tacka de äldre i Huddinge?

Den 26:e november har Vård- och omsorgsnämnden i Huddinge kommun ett extrainsatt nämndmöte där de ska besluta angående nedläggning av den kommunala hemtjänsten. Ett förslag som vi i Feministiskt initiativ Region Stockholm tycker är helt befängt. Det är ett beslut som kommer att påverka 158 anställda och 751 människor med hemtjänst samt tillhörande anhöriga, eller kunder som de gärna kallas nu för tiden.

Förslaget om nedläggning har kommit som en reaktion på de minusresultat hemtjänsten uppvisat under några års tid. 2019 låg underskottet på 32,8 miljoner kronor. En siffra som kan verka stor när vi tittar på enbart den. Väljer vi däremot att se det hela från ett större perspektiv kan vi se att Vård- och omsorgsnämnden visar ett positivt resultat på 19,3 miljoner kronor och Huddinge kommun ett positivt resultat på 169 miljoner kronor 2019.

Sedan nyheten om att avveckla den kommunala hemtjänsten publicerats har det kommit mycket kritik från både anställda och personer med hemtjänstbeslut. Vi har kunnat lyssna till anställda som hellre går över till att arbeta i en annan kommun för att kunna fortsätta jobba inom kommunal hemtjänst än att arbeta för ett privat vårdbolag som verkar i Huddinge. Vi har även kunnat lyssna till den ilska och förtvivlan som uppstått bland personer med hemtjänst. Många känner sig förbisedda och oroliga inför vad som komma skall.

Är det så här vi vill tacka de hjältar som slitit under pandemin? Är det så här vi vill tacka de äldre som varit med och byggt upp vårt samhälle? Med uppsägningar, otrygg tillvaro och helt utelämnade till privata vårdbolag vars syften är vinstmaximering. Majoriteten av alla som har hemtjänst i Huddinge har aktivt valt den kommunala hemtjänsten istället för en privat aktör. Det pratas om valfrihet, men det val majoriteten gjort tas bort som alternativ.

Huddinge lägger allra minst pengar per invånare på hemtjänsten av samtliga 290 kommuner i hela landet – 1520 kronor netto under 2019 jämfört med rikssnittet på 3936 kronor. Socialförvaltningen hänvisar som ett skäl för nedläggning till att den kommunala hemtjänsten i sju av tio kommuner gick back år 2015. Ändå är det endast nio kommuner i landet som valt att avveckla den, så uppenbarligen ser 97 % av Sveriges kommuner ett värde i att ha hemtjänst i egen regi. Men det gör alltså inte Huddinge.

Samtidigt aviserar den styrande borgerliga koalitionen i nästa års budget en skattesänkning på nästan lika mycket som en avveckling sägs spara. Detta görs tack vare att Huddinge fått statligt stöd i och med coronapandemin, vilket knappast var tänkt att finansiera skattesänkningar. Särskilt upprörande är det att det hänvisas till att det finns ”utrymme till att prioritera […] äldreomsorgen”, enligt kommunstyrelsens ordförande. Som feminister undrar vi dock hur en avveckling av den kommunala hemtjänsten är att prioritera äldreomsorgen.

Nu spekulerar vi förstås, men gissningsvis skulle många med hemtjänst och deras anhöriga föredra att behålla en kommunal hemtjänst och den personal de är vana vid hellre än att få ett par tior extra i plånboken. Hur lite får invånarnas omsorg och vård egentligen kosta för att det inte ska anses för dyrt för Huddinges högerstyre? Med andra ord, vad är människors välmående värt i kommunen?

Emelie Häggdahl, medlem i Feministiskt initiativ, Huddinge
Rasmus Klockljung, vice ordförande Feministiskt initiativ Region Stockholm
Farida Al-Abani, partiledare Feministiskt initiativ
Lennart Markebo, kontaktperson Feministiskt initiativ Huddinge

Hur ser de ansvariga för kollektivtrafiken på resenärerna?

Debattartikel, av Malin Ericson (ordförande Fi Stockholm), Rasmus Klockljung (vice ordförande Fi region Stockholm) och Farida Al-Abani (partiledare Fi) publicerad den 28 oktober 2020, Nyhetsbyrån Järva:

”Hur ser de ansvariga för kollektivtrafiken på resenärerna?”

https://www.nyhetsbyranjarva.se/hur-ser-de-ansvariga-for-kollektivtrafiken-pa-resenarerna/

Utdrag ur artikeln:

Lokaltrafik är till för att invånarna ska kunna resa, men utifrån det språk som både SL och trafikregionrådet Kristoffer Tamsons använder verkar de snarast anse att de resande är parasiter på systemet. De som inte kan blippa sina kort kallas plankare, som om de med flit undviker att köpa biljetten, och sägs “fuskåka”.

[…]

Det bästa sättet att undvika sådana här problem i framtiden är att följa Feministiskt initiativs förslag och göra kollektivtrafiken avgiftsfri. Om den varit helt skattefinansierad hade SL:s ekonomi inte rasat ihop när antalet resenärer och därmed biljettintäkterna minskat. Men tills dess måste resenärerna åtminstone få möjligheten att betala innan de kallas för fuskare och tjuvar och åläggs straffavgifter.

Läs hela artikeln här:
https://www.nyhetsbyranjarva.se/hur-ser-de-ansvariga-for-kollektivtrafiken-pa-resenarerna/