Hanne Kjöller i DN, under rubriken Sthlm i mitt hjärta:
Stavsnäs 17.52
Jag är liberal. Men i Stavsnäs drömmer jag om Gudrun Schyman. Alltid.
Från busshållplatsen till det hus jag brukar besöka är vägrenen på sina ställen mindre än en decimeter. Den som inte har för stora fötter och som hoppar på ett ben kan måhända klara promenaden utan att behöva stega ut i vägen. För oss andra är det helt hopplöst.
Vi får bäst vi kan sicksacka oss fram bland feldoserade kurvor och kotlettfrisyrer som kör minst 30 kilometer för fort för att hinna med någon av de många båtarna som utgår från Vinterhamn. Eller bara för att det är kul.Under barnvagnsåren bar vi barnen genom skogen medan någon vuxen, ickedödsfruktande, fick gå med den tomma vagnen längs vägen. Att cykla är förstås inte heller något alternativ. I huvudet på den som planerat och beslutat om Stavsnäsvägen finns uppenbart inga andra människor än de rattutrustade.
Gudrun Schyman och hennes Feministiskt initiativ talade tidigt om behovet av feministiskt synsätt i stadsplaneringen. Vissa hade svårt att förstå vad hon menade.
De kan inte ha varit i Stavsnäs.
Läs mer om samhällsbyggnad och bostadspolititik nationellt, och ladda ner Stockholms politikdokument, där stadsplanering finns under punkt K (sidan 33) i kommunpolititikdokumentet.