Nu finns det massa roliga medie-aktivist-aktiviteter att delta i. Utskottet har regelbundna träffar och alla är välkomna att gå med. Utifrån din egen kunskapsnivå får du underlag och stöd av erfarna kommunikatörer för att kunna bli självgående i arbetet. Som en del av vårt kommunikationsutskott arbetar du med att sprida kunskap om den antirasistiska och feministiska politik som förs i Stockholmsområdet.
Hur kan du påverka den feministiska rörelsen?
Valrörelsen är igång och Fi Storstockholm letar engagerade feminister som gillar att skriva, illustrera, webboptimera eller arbeta med sociala medier. Vi söker flera olika roller – både personer som vill projektleda och personer som vill utvecklas inom kommunikation. Du som söker behöver inte ha förkunskaper, däremot är det viktigt att du är nyfiken och engagerad. Utifrån din egen kunskapsnivå får du underlag och stöd av erfarna kommunikatörer för att kunna bli självgående i arbetet.
Som en del av vårt kommunikationsutskott arbetar du med att sprida kunskap om den antirasistiska och feministiska politik som förs i Stockholmsområdet.
Just nu söker vi främst personer som är intresserade av:
– Grafisk design
– Foto
– Webb
– Skriva texter
– Posta på Facebook
– Posta på Twitter
– Posta på Instagram
– Svara på frågor i sociala medier
– PR-frågor
Kommunikationsutskottet samarbetar med Fi Stockholms och Fi Storstockholms styrelser. Vi kommer att ha regelbundna möten för att planera aktiviteter. Vi ser gärna att du som söker kan lägga 8-16 timmar per månad. Vi arbetar alla ideellt för att få in en feministisk röst i Stockholms kommuner och landsting.
Stockholms stad har för första gången tagit fram ett stadsövergripande program för barnets rättigheter och inflytande. Programmet börjar gälla 2018 och implementeras till och med 2022. Ambitionen är att stadens samtliga verksamheter då ska arbeta med utgångspunkt i barnkonventionen.
Anna Rantala Bonnier, gruppledare Feministiskt initiativ Stockholm
Stockholms stad har för första gången tagit fram ett stadsövergripande program för barnets rättigheter och inflytande. Programmet börjar gälla 2018 och implementeras till och med 2022. Ambitionen är att stadens samtliga verksamheter då ska arbeta med utgångspunkt i barnkonventionen.
Nästa år har regeringen för avsikt att göra barnkonventionen till svensk lag. I Stockholm sätter vi igång med arbetet redan nu och har därför tagit fram ett stadsövergripande program för barnets rättigheter och inflytande.
– Vi måste lyssna på barn när vi tar beslut som berör barn. Flera av kommunens kärnverksamheter så som skola, socialtjänst och stadsplanering gör det. Därför är det särskilt viktigt att just kommunen jobbar med barns rättigheter och inflytande, säger Anna Rantala Bonnier, gruppledare Feministiskt initiativ Stockholm.
Sverige har tidigare fått kritik från FN:s barnrättskommitté för att barnkonventionen inte är tillräckligt känd hos yrkesverksamma i den kommunala sektorn. Det kommunala självstyret har bedömts vara ett hinder i implementeringen av barnkonventionen.
– Ofta blir barns rättigheter underställda vuxnas behov. Men barn har egna rättigheter och de ska inte sättas på undantag, säger Anna Rantala Bonnier (Fi).
Mer om barnrättsprogrammet
Barnrättsprogrammet går nu ut på remiss och ska beslutas i kommunfullmäktige under hösten. Programmet ska börja gälla 2018 och kommer implementeras till och med 2022. Ambitionen är att stadens samtliga verksamheter då ska arbeta med utgångspunkt i barnkonventionen. Det kommer bland annat handla om införa barnchecklistor, tjänsteutlåtanden med barnkonsekvensanalyser och satsningar på kunskapsinsatser.
Barnrättsprogrammet har fem övergripande mål:
Beslutsfattare och medarbetare ska beakta barnperspektivet och omsätta barnets rättigheter i alla beslut, uppdrag och i det dagliga arbetet
Barns rätt till likabehandling och skydd mot diskriminering ska säkerställas
Barn ska ges förutsättningar att uttrycka och få sina åsikter respekterade
Barn och vuxna ska ha kunskap om barnets rättigheter och vad de innebär i praktiken
Barn ska vara trygga och skyddas mot fysiskt och psykiskt våld
För mer information:
Ring Feministiskt initiativ Stockholms pressjour på 0761 2291 75
Den 10 juni startar politikerveckan i Järva för andra året i rad. Feministiskt initiativ är först ut och har sin dag den 10 juni. Allt sker i Spångadalen, fältet mellan Spånga och Tensta.
Den 10 juni startar politikerveckan i Järva för andra året i rad. Feministiskt initiativ är först ut och har sin dag den 10 juni. Allt sker i Spångadalen, fältet mellan Spånga och Tensta.
Fi deltar i och är på plats hela politikerveckan, med eget tält som är bemannat med antirasistiska feminister som bjuder på kaffe, musik och politik. Partiledare Victoria Kawesa kommer att tala den första dagen på scenen. Under veckan arrangerar Fi Stockholm också panelsamtal om kvinnor i förorten och diskriminering.
Politikerveckan i Järva fångar in det politiska engagemanget som finns bland folk i Järva men adresserar också det låga valdeltagandet. Tal av partiledaren Victoria Kawesa börjar kl. 18.00 och du är varmt välkommen att diskutera och festa med oss på Järva politikervecka.
Det här händer under veckan:
PANELSAMTAL: SVIKER FEMINISTER KVINNORNA I FÖRORTEN?
10/6 klockan 16:00-17:00 på scenen
TAL AV VICTORIA KAWESA
10/6 Victoria Kawesa talar på stora scenen klockan 18:30
PANELSAMTAL: ETT STOCKHOLM FÖR ALLA? SAMTAL OM DISKRIMINERING.
17/6 klockan 16:00-17:00 på scenen
Vi deltar också i politikerpanelerna under veckan, alla dagar kl. 17–18.
HÄNG MED Fi!
Hela veckan hittar ni oss på plats i vårt tält och runt om på Spånga IP. Kom och prata politik och fika med oss!
För första gången har Stockholm stad kartlagt upplevelser av diskriminering och studien visar på stora skillnader mellan innerstan och förorten. Vanligast är diskriminering i bostadsområden med fler utrikesfödda så som Skärholmen, Rinkeby/Kista och Farsta.
Stockholm ska vara en stad för alla. En viktig del är då att synliggöra förekomst av diskriminering. Därför har Stockholm stad låtit göra en studie som beskriver upplevelser av diskriminering i Stockholms stad.
– Detta är första gången staden ställer frågor om upplevelser av diskriminering. Vi ser hur segregationen i Stockholm går hand i hand med strukturell diskriminering, där boende i Skärholmen och Rinkeby upplever mer diskriminering jämfört med boende på exempelvis Södermalm, säger Sissela Nordling Blanco (Fi), med ansvar för mänskliga rättigheter i Stockholms stad.
Studien visar på:
– Medborgarundersökningen och brukarundersökningarna visar att det finns ett stort antal personer som upplever att de blivit diskriminerade. Hälften uppger att det är i kontakt med Stockholm stads verksamheter som diskrimineringen ägt rum.
– De vanligaste diskrimineringsgrunderna är etnicitet, därefter kön, funktionsnedsättning och ålder.
– Att upplevelsen av diskriminering varierar kraftigt mellan olika stadsdelsnämndsområden.
Diskrimineringen som störst i Skärholmen, Rinkeby/Kista och Farsta
Stockholms stad genomför varje år en medborgarundersökning. Medborgarundersökningen år 2016 innehöll för första gången frågor om upplevd diskriminering.I medborgarundersökningen finns också statistik nedbrutet på olika stadsdelsnämndsområden. Ett mönster är tydligt, det är vanligare med upplevelse av diskriminering i bostadsområden med fler utrikesfödda och med fler låginkomsttagare.
I Skärholmen ansåg 23 procent av de svarande att det ”stämmer ganska bra” eller ”stämmer helt” att de under de senaste tolv månaderna har upplevt diskriminering. För Rinkeby-Kista var motsvarande andel 21 procent och för Farsta 18 procent. Andelarna i Älvsjö, Östermalm och Södermalm var långt lägre, närmare bestämt 4 procent, 5 procent och 7 procent.
– För att motverka diskrimineringen har vi genomfört ett antal antidiskrimineringsinsatser. Stadens chefer har fått utbildning om rasism och jämställdhet. Vi jobbar också med att stärka ungas egenmakt och kunskap om sina rättigheter, framförallt i socioekonomiskt utsatta områden. Men det finns självklart mycket kvar att göra, fortsätter Sissela Nordling Banco (Fi).
Mer om ”En studie om diskriminering i Stockholms stads verksamheter”
Studien bygger på enkätsvar från 2016-års medborgarundersökning och brukarundersökning samt på intervjuer med företrädare för antidiskrimineringsbyråer, chefer för olika verksamheter inom Stockholms stad, med personer som anser att de blivit utsatta för diskriminering med flera.
Studien ger inte en statistiskt fastställd och allmängiltig sanning om förekomst av diskriminering i Stockholms stad, men ger en indikation på vilka personer och grupper i Stockholm stad som upplever diskriminering. Studieresultaten bekräftas även av Antidiskrimineringsbyråerna och av DO:s slutsatser.
