Pressmeddelanden – Feministiskt initiativ Region Stockholm

PRESSMEDDELANDE: arbetstidsförkortning för vårdpersonal

Feministiskt initiativ går till regionval i Region Stockholm med arbetstidsförkortning för vårdpersonal som en av våra huvudfrågor. Vi vill korta ner heltidsnormen till sex timmar per dag, men med bibehållen lön. Fi ser detta som en av de viktigaste åtgärderna för att både kunna behålla de som är anställda idag och kunna locka fler att arbeta inom vården i regionen. Region Stockholms ska vara en attraktiv arbetsgivare, inte en som vårdpersonal flyr ifrån.

Personalbristen är ett enormt problem inom vården. Vi ser hur fackförbundens enkäter visar att en stor del av de anställda – såväl läkare som sjuksköterskor och inom andra yrken – överväger att säga upp sig. Många har redan gjort det eller sjukskrivit sig, vilket gjort att personalbristen blivit än större och belastningen än tyngre på de som stannar kvar.

Personalbristen leder till brist på öppna vårdplatser. Region Stockholm har idag längst väntetider på akutmottagningarna av alla regioner i Sverige, och det finns exempel på patienter som har fått vänta i över 30 timmar på akuten innan de fått vård. Detta beror på att det inte finns lediga platser på andra avdelningar att skicka patienter vidare till, men även på personalbrist också på akuten.

Läkare vittnar om patienter som dött under väntetiden på akuten, som de bedömde skulle ha överlevt om de hade fått vård i tid.

Det är tydligt att Irene Svenonius (M) inte lyssnar på regionens anställda. De har gått ut i media, startat Stockholms Sjukvårdsupprop och vittnar om hur de dåliga arbetsvillkoren går ut över patientsäkerheten och de får ändå inte gehör för det. Region Stockholm måste bli en bättre arbetsgivare så att de anställda både mår bra och orkar med både att jobba och att ha ett liv utanför jobbet, säger Karin Ploen, toppkandidat i regionvalet i Region Stockholm för Feministiskt initiativ.

Feministiskt initiativ går till regionval med fokus på vårdpersonalen och patienterna – med förslag på förkortad arbetstid, förbättrade löner och arbetsförhållanden, och därmed också större säkerhet för patienterna.

Här finns Fi Region Stockholms valmanifest:

Valmanifest 2022

Presskontakt:

Karin Ploen, toppkandidat: karin.ploen@feministisktinitiativ.se

Rasmus Klockljung, ordförande: rasmus.klockljung@feministisktinitiativ.se

Stockholm gör sig redo för att barnkonventionen blir lag

Stockholms stad har för första gången tagit fram ett stadsövergripande program för barnets rättigheter och inflytande. Programmet börjar gälla 2018 och implementeras till och med 2022. Ambitionen är att stadens samtliga verksamheter då ska arbeta med utgångspunkt i barnkonventionen.

Anna Rantala Bonnier, gruppledare Feministiskt initiativ Stockholm

Nästa år har regeringen för avsikt att göra barnkonventionen till svensk lag. I Stockholm sätter vi igång med arbetet redan nu och har därför tagit fram ett stadsövergripande program för barnets rättigheter och inflytande.

– Vi måste lyssna på barn när vi tar beslut som berör barn. Flera av kommunens kärnverksamheter så som skola, socialtjänst och stadsplanering gör det. Därför är det särskilt viktigt att just kommunen jobbar med barns rättigheter och inflytande, säger Anna Rantala Bonnier, gruppledare Feministiskt initiativ Stockholm.

Sverige har tidigare fått kritik från FN:s barnrättskommitté för att barnkonventionen inte är tillräckligt känd hos yrkesverksamma i den kommunala sektorn. Det kommunala självstyret har bedömts vara ett hinder i implementeringen av barnkonventionen.

– Ofta blir barns rättigheter underställda vuxnas behov. Men barn har egna rättigheter och de ska inte sättas på undantag, säger Anna Rantala Bonnier (Fi).

Läs mer i majoritetens debattartikel ”Barn har rättigheter här och nu.”

Mer om barnrättsprogrammet
Barnrättsprogrammet går nu ut på remiss och ska beslutas i kommunfullmäktige under hösten. Programmet ska börja gälla 2018 och kommer implementeras till och med 2022. Ambitionen är att stadens samtliga verksamheter då ska arbeta med utgångspunkt i barnkonventionen. Det kommer bland annat handla om införa barnchecklistor, tjänsteutlåtanden med barnkonsekvensanalyser och satsningar på kunskapsinsatser.

Barnrättsprogrammet har fem övergripande mål:

Beslutsfattare och medarbetare ska beakta barnperspektivet och omsätta barnets rättigheter i alla beslut, uppdrag och i det dagliga arbetet
Barns rätt till likabehandling och skydd mot diskriminering ska säkerställas
Barn ska ges förutsättningar att uttrycka och få sina åsikter respekterade
Barn och vuxna ska ha kunskap om barnets rättigheter och vad de innebär i praktiken
Barn ska vara trygga och skyddas mot fysiskt och psykiskt våld

För mer information:
Ring Feministiskt initiativ Stockholms pressjour på 0761 2291 75

Diskrimineringen störst i Stockholms förorter

För första gången har Stockholm stad kartlagt upplevelser av diskriminering och studien visar på stora skillnader mellan innerstan och förorten. Vanligast är diskriminering i bostadsområden med fler utrikesfödda så som Skärholmen, Rinkeby/Kista och Farsta.

Stockholm ska vara en stad för alla. En viktig del är då att synliggöra förekomst av diskriminering. Därför har Stockholm stad låtit göra en studie som beskriver upplevelser av diskriminering i Stockholms stad.

– Detta är första gången staden ställer frågor om upplevelser av diskriminering. Vi ser hur segregationen i Stockholm går hand i hand med strukturell diskriminering, där boende i Skärholmen och Rinkeby upplever mer diskriminering jämfört med boende på exempelvis Södermalm, säger Sissela Nordling Blanco (Fi), med ansvar för mänskliga rättigheter i Stockholms stad.

Studien visar på:

– Medborgarundersökningen och brukarundersökningarna visar att det finns ett stort antal personer som upplever att de blivit diskriminerade. Hälften uppger att det är i kontakt med Stockholm stads verksamheter som diskrimineringen ägt rum.
– De vanligaste diskrimineringsgrunderna är etnicitet, därefter kön, funktionsnedsättning och ålder.
– Att upplevelsen av diskriminering varierar kraftigt mellan olika stadsdelsnämndsområden.

Diskrimineringen som störst i Skärholmen, Rinkeby/Kista och Farsta
Stockholms stad genomför varje år en medborgarundersökning. Medborgarundersökningen år 2016 innehöll för första gången frågor om upplevd diskriminering.I medborgarundersökningen finns också statistik nedbrutet på olika stadsdelsnämndsområden. Ett mönster är tydligt, det är vanligare med upplevelse av diskriminering i bostadsområden med fler utrikesfödda och med fler låginkomsttagare.

I Skärholmen ansåg 23 procent av de svarande att det ”stämmer ganska bra” eller ”stämmer helt” att de under de senaste tolv månaderna har upplevt diskriminering. För Rinkeby-Kista var motsvarande andel 21 procent och för Farsta 18 procent. Andelarna i Älvsjö, Östermalm och Södermalm var långt lägre, närmare bestämt 4 procent, 5 procent och 7 procent.

– För att motverka diskrimineringen har vi genomfört ett antal antidiskrimineringsinsatser. Stadens chefer har fått utbildning om rasism och jämställdhet. Vi jobbar också med att stärka ungas egenmakt och kunskap om sina rättigheter, framförallt i socioekonomiskt utsatta områden. Men det finns självklart mycket kvar att göra, fortsätter Sissela Nordling Banco (Fi).

Mer om ”En studie om diskriminering i Stockholms stads verksamheter”
Studien bygger på enkätsvar från 2016-års medborgarundersökning och brukarundersökning samt på intervjuer med företrädare för antidiskrimineringsbyråer, chefer för olika verksamheter inom Stockholms stad, med personer som anser att de blivit utsatta för diskriminering med flera.

Studien ger inte en statistiskt fastställd och allmängiltig sanning om förekomst av diskriminering i Stockholms stad, men ger en indikation på vilka personer och grupper i Stockholm stad som upplever diskriminering. Studieresultaten bekräftas även av Antidiskrimineringsbyråerna och av DO:s slutsatser.

Rapporten i sin helhet finns att ladda ner här.

Sissela Nordling Blanco (Fi), ansvarar för mänskliga rättigheter i Stockholms stad

För mer information:
Ring Feministiskt initiativ Stockholms pressjour på 0761 22 91 75

Fi vädjar: Stoppa vapeninförseln och inför vapenamnesti

Igår inträffade ännu en dödsskjutning i en Stockholmsförort. Tidigare samma dag meddelar regeringen att de förlänger gränskontrollerna. Feministiskt initiativ vädjar nu till regeringen att prioritera om för att få stop på vapeninförseln. – Nu måste vi göra allt i vår makt för att sätta stop för det dödliga våldet i våra förorter, säger Anna Rantala Bonnier (Fi).

En ung man är död efter ännu en skottlossning i en Stockholmsförort. Det var igår, onsdag den 1 februari, som polisen fick larm om skottlossning i Skärholmen. Två personer hittades skjutna på platsen varav den ena senare avled. Tidigare samma dag meddelar regeringen att gränskontrollerna förlängs. Anledningen sägs vara att säkerhetsbehovet är fortsatt stort.

– Vi har en nationell kris och regeringen jagar hellre flyktingar än att sätta stop för vapeninförseln. Samtidigt som vi lägger miljoner på att kontrollera människor på flykt väller det in vapen i landet. Ett enormt säkerhetsproblem, säger Anna Rantala Bonnier, gruppledare för Feministiskt initiativ.

Feministiskt initiativ vädjar nu till regeringen att prioritera om sina resurser för att få stop på vapeninförseln. Kommunala insatser för att öka tryggheten måste samordnas med nationella åtgärder för att motverka vapensmuggel och organiserad brottslighet.

– Unga i landets storstäder mördas på löpande band och ännu finns ingen handlingsplan. Nu måste regering och kommuner samarbeta för att kunna säkra att unga i förorten kan få leva klart sina liv, fortsätter Anna Rantala Bonnier.

Våren 2018 vill regeringen införa vapenamnesti. Anna Rantala Bonnier menar att läget är akut och att en amnesti bör införas redan nu.

– På kort tid har flera unga människor mist sina liv. Nu måste vi göra allt i vår makt för att sätta stop för det dödliga våldet i våra förorter, säger hon.

För mer information: ring Feministiskt initiativs pressjour på 0761 22 91 75

Anna Rantala Bonnier (Fi) gruppledare Stockholms stad

Unga jobbsökande får SL-kort

SL-kort ska få fler unga att ta sig till stadens Jobbtorg. Det är ambitionen med Stockholms stads nya satsning för unga med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En miljon kronor avsätts för ändamålet i budget 2017.

– Det handlar framför allt om unga som fortfarande bor hemma och där familjen inte har råd med SL-kort. Risken finns att de låter bli att söka stöd och då får vi unga som hänger i centrum istället för att gå i skolan, säger Sissela Nordling Blanco, gruppledare för Feministiskt initiativ.

Jobbtorg för ungas målsättning är att hjälpa unga tillbaka till skolan. En förutsättning är då att unga har möjlighet att ta sig dit. Jobbtorg för unga finns idag på tre platser: Globen, Skärholmen och Kista.

– Vi vet att många unga måste planka för att ta sig till stadens jobbtorg. Förhoppningsvis sänker vi nu tröskeln för ungdomar som inte går i gymnasiet att ta kontakt med jobbtorgen och få hjälp att komma tillbaka till skolan, fortsätter Sissela Nordling Blanco (Fi).

Den rödgrönrosa majoriteten presenterar budgeten i sin helhet onsdag den 12:e oktober.

Nu startar Stockholm boende för traffickingoffer

För första gången upprättar Stockholm stad platser på skyddat boende för personer utsatta för människohandel och prostitution. Utöver boendeplatser stärker staden också sitt uppsökande arbete. Totalt fem miljoner kronor avsätts i Stockholm stads budget 2017 för insatser mot människohandel och prostitution.

Stockholm stad startar den första kommunala boendeverksamheten för människor utsatta för människohandel och prostitution. Utöver boendeplatser och rehabilitering stärker staden också sitt uppsökande arbete.

– Människohandel är vår tids slaveri och ett växande problem i takt med att allt fler barn och kvinnor befinner sig på flykt. Målet är att komma i kontakt med kvinnor och barn som kan ha fråntagits sina pass, avvikit från sina boenden, hålls inlåsta eller på andra sätt saknar kontakt med samhället, kanske för att de inte kan språket eller helt enkelt för att de är så rädda att de inte vågar söka hjälp, säger Anna Rantala Bonnier, gruppledare för Feministiskt initiativ.

FN räknar människohandel till världens tredje största organiserade brottslighet. UNICEF uppskattar att omkring 1,2 miljoner barn utsätts för människohandel varje år. Men eftersom verksamheten är dold och olaglig, finns ingen exakt statistik över hur många som drabbas i Stockholm. Offren för människohandel utsätts bland annat för hot, misshandel, övergrepp, våldtäkt, tortyr, fysiska skador, förödmjukelser och förnedring.

– Jag är stolt över att vi nu tar ett större ansvar i den här viktiga frågan. Här rör det sig om personer som lever i Stockholm och som utsatts för brott här. Då är det vårt ansvar att se till att de får hjälp, fortsätter Anna Rantala Bonnier.

Staden arbetar även med uppsökande verksamhet gentemot ensamkommande barn och unga i Stockholms riskmiljöer. Polisen uppskattar att ett par hundra ensamkommande barn drar runt på gatorna i Stockholm city, främst kring Sergels torg.

– Det har kommit flera indikationer på att barnen exploateras för prostitution, droghandel och annan typ av brottslighet. Nu vill vi komma i kontakt med barnen och undersöka hur staden kan skydda dem från att falla offer för människohandel och prostitution, fortsätter Anna Rantala Bonnier.

Arbete mot människohandel och prostitution i budget 2017

Ungdomsjouren ska stärka sitt uppsökande arbete mot unga som utsätts för människohandel och prostitution.
Länskoordinatorn mot människohandel ges ett samlat ansvar för handläggning av ärenden som rör människohandel.
Socialnämnden ska se över möjligheten att vika ett antal boendeplatser i skyddat boende för målgruppen.

Otänkbart med ett tiggeriförbud i Stockholm

Regeringen meddelade under torsdagskvällen att de överväger att införa ett förbud mot tiggeri. Ett otänkbart förslag enligt Feministiskt initiativ. – Skulle innebära att vi låter SD diktera villkoren för svensk välfärdspolitik, säger Anna Rantala Bonnier (Fi).

Under torsdagskvällen den 18 augusti meddelade civilminister Ardalan Shekarabi från Socialdemokraterna att regeringen nu överväger att införa ett förbud mot tiggeri. Anledningen sägs vara för att försvara den svenska modellen.

– Att hävda att den svenska modellen ska försvaras genom att kriminalisera fattigdom är det största hotet mot den solidaritet som är grundbulten i svenska modellen och skulle innebär att vi låter SD diktera villkoren för svensk välfärdspolitik, säger Anna Rantala Bonnier (Fi), gruppledare i Stockholms stad.

Shekarabi utesluter inte att det kan komma att röra sig om lokala förbud, vilket möjliggör för kommunerna att själva besluta om att förbjuda tiggeri. För Feministiskt initiativ är otänkbart.

– För oss är det helt otänkbart att Stockholm skulle inför ett tiggeriförbud. Vi menar att det är ett människorättsvidrigt förlag att kriminalisera personer som inte har några alternativ till försörjning och som tvingas tigga för sin överlevnad, säger Sissela Nordling Blanco (Fi), ansvarig för mänskliga rättigheter i Stockholms stad.

– Regeringen fortsätter kriminalisera och utesluta samhällets mest utsatta och göra livet svårare för de som har det svårast. Ett samhälle bedöms efter hur de tar hand om sina svagaste och domen mot regeringen kommer att vara hård, fortsätter Anna Rantala Bonnier.

I januari 2016 lämnade Feministiskt initiativ den rödgrönrosa majoritetens förhandlingar om Stockholms stads program för utsatta EU-medborgare. Anledningen var då att majoriteten inte kunde enas kring partiets mest centrala krav på skolgång för barn till utsatta EU-medborgare.

För mer information: ring Feministiskt initiativs pressjour på 0761 22 91 75

Låt 16-åringar i Stockholm få rösta

Feministiskt initiativ vill att Stockholm stad låter 16-åringar rösta i 2018 års kommunalval. – Vi behöver få fler unga att engagera sig i den lokala demokratin och utöva sin rätt att påverka, säger Sissela Nordling Blanco (Fi).

Feministiskt initiativ vill att Stockholm på prov inför sänkt rösträttsålder i kommande kommunval. Det med anledning av Demokratiutredningen – Låt fler forma framtiden nu är ute på remiss. Där framgår att ungas möjligheter till inflytande behöver stärkas och kommuner föreslås kunna genomföra en försöksverksamhet med rösträtt från 16 år i valen 2018 och 2022.

– Mänskliga rättigheter och demokrati hänger ihop. Vi behöver vitalisera demokratin och få fler unga att engagera sig i den lokala demokratin och utöva sin rätt att påverka, säger Sissela Nordling Blanco (Fi), ansvarig för mänskliga rättigheter i Stockholms stad.

– Unga påverkas av kommunpolitiken genom exempelvis skola och fritid, då är det också rätt att vi unga ska få vara med och bestämma. Förslaget kommer också innebära att skolan måste bli bättre på att arbeta med sina uppdrag att främja mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, säger Lisa Palm (Fi), bland de yngsta ledamöterna i Stockholms kommunfullmäktige.

För att Stockholms 16-åringar ska kunna rösta i nästa kommunalval krävs att kommunfullmäktige behandlar frågan.

Debattartikel ”Låt 16-åringar rösta i Sverige”
Läs Sissela Nordling Blanco och Lisa Palms debattartikel här.

Demokratiutredningens förslag om sänkt rösträttsålder
I januari lämnade Demokratiutredningen sitt betänkande. Där framgår att ungas möjligheter till inflytande behöver stärkas och kommuner föreslås kunna genomföra en försöksverksamhet med rösträtt från 16 år i valen 2018 och 2022. Förslaget om sänkt rösträttsålder tar sin utgångspunkt i den av riksdagen fastställda målsättningen för ungdomspolitiken: alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Förslaget handlar om att stärka ungas formella möjligheter att påverka och tillvarata ungas politiska intresse och engagemang, men också om att främja ett långsiktigt högt valdeltagande.

För mer information:
Zandra Bergman, pressekreterare
+46 761 22 91 75
zandra.bergman@stockholm.se

Stoppa fria skolvalet och förstatliga skolan

Skolkommissionen presenterade i dag ett delbetänkande, som innehåller nationella målsättningar för skolan samt en långsiktig plan med utvecklingsområden. Feministiskt initiativ välkomnar flera av förslagen men menar att de är långt ifrån tillräckliga för att garantera likvärdigheten i svensk skola och kompensera för ett allt mer segregerat samhälle.

OECD rekommenderade skolkommissionen att vidta genomgripande åtgärder för att lösa Sveriges skolkris. De pekade bland annat på att det fria skolvalet och kommunaliseringen av den svenska skolan har lett till ökad segregation och minskad likvärdighet. Ändå presenterar skolkommissionen förslag som till största del behåller nuvarande system med mindre justeringar. Feministiskt initiativ menar att de krävs större förändringar för att säkerställa att skolan klarar sitt kompensatoriska uppdrag.

Feministiskt initiativ föreslår därför att:

Det ”fria” skolvalet stoppas. Alla ska ha en bra skola i sitt närområde. Vissa skolor kan ha särskilda kvoter på skolorna i syfte att motverka boendesegregationens effekter. Skolor, klasser och arbetsenheter ska ha en så bred social sammansättning av elever som möjligt.

Det ska bara vara möjligt att sätta sitt barn i kö till fristående skolor från 6 års ålder genom en gemensam kö. Intagningen till fria skolor ska ske genom lottning. Särskilda behov ska dock prioriteras, exempelvis på grund av funktionsnedsättningar.

Skolan ska förstatligas helt. Staten måste ta ett helhetsgrepp för att garantera jämlikhet och fördela resurserna utifrån behov. Elevernas socioekonomiska bakgrund och deras utsatthet, exempelvis för diskriminering och rasism ska vara en faktor i bedömningen.

Nyanlända elever ska fördelas jämnt över hela staden och alla skolor (inklusive friskolor) alla ska erbjuda språkintroduktionsprogram. Kommuner ska erbjuda bussning vid behov.
Feministiskt initiativ anser därutöver att det är anmärkningsvärt att skolkommissionen varken nämner diskriminering, jämställdhet eller rasism i sin rapport. Den strukturella maktanalysen är helt frånvarande. Inte heller nämns hur skolan ska bli bättre på att leva upp till sitt uppdrag att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna.

Oacceptabelt att neka EU-medborgare tillträde till Eurovision village

Feministiskt initiativ tog igår emot uppgifter om särbehandling av utsatta EU-medborgare i Eurovision village. Enligt rapporteringen tillåts inte EU-medborgare att vistas på området. – Att neka utsatta EU-medborgare tillträde till Eurovision village under förevändning att de kanske plockar pant är inget annat än rasprofilering och helt oacceptabelt, säger Anna Rantala Bonnier (Fi).

Feministiskt initiativ tog igår, måndag den 9 maj, emot uppgifter om särbehandling av utsatta EU-medborgare i Eurovision village. Enligt rapporteringen tillåts inte EU-medborgare att vistas på området under förevändning att de kanske ska plocka pant. Samma dag rapporterade Dagens Nyheter om en ny poliskampanj riktad mot personer som sitter och tigger.

– Det pågår en avhumanisering och hetsjakt på utsatta EU-medborgare. Vad vi ser nu är en direkt konsekvens av regeringens politik, säger Rojan Karakaya (Fi).

Feministiskt initiativ menar att beslutet är ett fall av diskriminering och strider mot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

– Att neka utsatta EU-medborgare tillträde till Eurovision village under förevändning att de kanske plockar pant är inget annat än rasprofilering och helt oacceptabelt. Den förföljelse av romer som Sverige brukar skryta med att vi har lämnat återupprepar vi nu utan att blinka, säger Anna Rantala Bonnier (Fi).

För mer information:
Ring Feministiskt initiativs pressjour på 0761 22 91 75